Ljudkomfort & ljudergonomi

Ljud kan vara bärare av värdefull information, uppmärksamhetspåkallande, inspirerande, stimulerande och lugnande. Ljud kan också vara oönskade, störande och besvärande.

Om önskade och oönskade ljud i svenska rum och landskap

Sveriges stora tekniska kunnande i kombination med en rik tillgång till naturens välvägda ljudrum, och svenskarnas känsla för detta, utgör en god grund för export av produkter optimerade i ljudhänseende, samt av tjänster som berör ljudkomfort och ljudergonomi.

Med intresse, hårt arbete och en hel del pengar uppnås eller bibehålls akustiskt högkvalitativa inomhus och utomhusmiljöer. Med ökad medvetenhet blir ljudkomfort och ljudergonomi inkomstbringande konkurrensmedel.

Ljud och Frihet

Ljud är en ofta försummad aspekt på frihet. Vad vill vi lyssna på? Vad vill vi kontinuerligt utsätta våra öron och vårt tänkande för? Är det oavsiktliga oönskade ljud vi vill skall fortsätta att dominera de rum och landskap vi lever i? Är det obekväma och kanske skadliga ljudmiljöer vi vill att våra barn skall växa upp i? Skall vår framtids inre och yttre ljudlandskap fortsätta vara präglade av en oavsiktlig bieffekt från vår teknik?

Det är förståeligt att vi i det tidevarv som betecknades industrisamhället accepterade buller som en ofråkomlig bieffekt från den då vällfärdsskapande tekniken, men skall det fortsätta att vara så i det tidevarv vi betecknar som informationssamhället? Är buller del i en hållbar utveckling? Så här säger Världshälsoorganisationen (WHO):

"..people should have the right to decide for themselves the quality of the acoustical environment they live in."

Som våra miljöer idag ser ut att utvecklas kan man få intrycket att oönskade ljud är ett nödvändigt ont i ett välfärdssamhälle. Så är naturligtvis inte fallet. Orsaken till överdrivet bullrande tekniska produkter och alltför bullriga miljöer måste istället huvudsakligen uppfattas som tecken på bristande kunskaper och köpares svårighet att basera sina val också på produkters och tjänsters akustiska egenskaper.

Sänks Barns IQ av Höga dB?

Barn kan oftast inte själva välja i vilka ljudmiljöer de vistas. Här är det vi vuxna som bestämmer.

Gång på gång de senaste åren har det kommit larmrapporter om att ljudnivån på många svenska förskolor är nära eller över gränsen för hörselskador. Det intressanta med dessa studier är att de huvudsakligen tycks fokusera på de vuxnas upplevelse och exponering i denna barnens uppväxtmiljö: Vi vet idag att buller redan i det icke-hörselskadliga området orsakar inlärningssvårigheter hos barn; inlärningssvårigheter som blir bestående även en tid efter det att barnen kommit ur den bullrande miljön. Barns skrik har vi svårt att kalla för buller, men dess effekter på hörsel och koncentrationsförmåga kan bli de samma som för buller.

"Som man sår får man skörda"

WHO, Världshälsoorganisationen, rekommenderar i sina "Guidelines for Community Noise" en genomsnittlig ljudnivå i förskola om LAeq 35 dB. I Arbetslivsinstitutets studie nedan har man uppmätt en genomsnittlig ljudnivå på ett antal svenska förskolor om LAeq 76 dB. Eftersom decibelskalan är logaritmisk motsvarar skillnaden i värden inte en fördubbling, utan en fyra gånger högre medelljudnivå i de studerade svenska förskolorna än WHOs rekommendationer!

Vi vet att frekvent återkommande impulsljud har större tendens att orsaka hörselskada än kontinuerliga ljud, och barns plötsliga skrik får nog betecknas som impulsljud. Detta är naturligtvis inte att säga att barn inte skall få uttrycka ilska eller ledsenhet med höga ljud, men om deras miljö är så beskaffad att de kontinuerligt måste skrika för att överösta varandra, då kan vi möjligen ha hamnat snett.

Skulle du välja en ny bil som gnisslar?

Sannolikt är det få föräldrar som är medvetna om fenomenet att ljudstyrkan avtar med kvadraten på avståndet, och få av de som känner till att så är fallet som gör sig besväret att förflytta sina öron ner till den ljudmiljö deras småttingar har vid framförandet av barnvagn: Ett svagt gnissel vid barnvagsframförarens öra kan höras åtta gånger högre vid barnets öra! Vi kan lätt missa att våra barn i vagn befinner sig i en helt annan ljudmiljö än vi själva, trots att vi är så nära.

Barnvagnar kan idag säljas helt utan, eller med väldigt liten tanke på ljudkomforten för de små som skall färdas i dem. Liksom på så många andra områden där det gäller oönskade ljud, saknar barnvagnstillverkare idag tillräckligt incitament för att producera tystgående vagnar. Incitament kräver kundens medvetenhet, och valmöjlighet.

Relaterad information och länkar

Maskiners Ljud

Det vi vanligen betecknar som buller härrör oftast från de maskiner och den teknik vi omger oss med. Det allra mest grundläggande då det gäller ljud från maskiner och annan teknik är att det så gott som uteslutande är oavsiktligt. Detta ljud utgör i själva verket ett tecken på våra mänskliga brister:

Buller från maskiner utgörs av oanvänd ej tillvaratagen rörelse-energi vilken, såvida ljudet inte är en medveten del av produktdesign, oavsiktligt tillförs omgivningen. Ljudnivån från en maskin har alltså inget att göra med hur stark och produktiv den är, även om människor psykologiskt fortfarande ofta uppfattar det så.

Människans dubbla inställning till maskiners ljud

Människan har i grunden en dubbel inställning till de vanligen oavsiktliga ljudemissionerna från maskiner. Detta ljud kan psykologiskt uppfattas på två väsensskilda sätt:

Människans på en psykologisk nivå dubbla inställning till oavsiktliga ljudemissioner från maskiner förklarar varför ämnen som ljudergonomi och bullerförorening så länge försummats, och varför bullerföroreningar har tagit tid på sig att erhålla status som miljöfråga.

Fyra typer av negativa effekter av buller

Två huvudtyper av buller

Buller kan grovt indelas i två huvudtyper. Denna indelning är författarens egen, men förhoppningen är att den skall bli mer spridd, då den är praktisk och klargörande:

Lågintensitetsbuller har ett lågt energi-innehåll medan högintensitets-buller har ett högt energi-innehåll. Gränsen mellan ljud med högt eller lågt energi-innehåll sätts här där ljud kan orsaka hörselskada. Siffrorna nedan baserar sig på gränsvärden för bullerexponering från WHOs Guidelines for Community Noise:

Våra vanligaste hushållsprodukter, som diskmaskiner, kylskåp, fryboxar och våra vanligaste kontorsmaskiner som persondatorer, kopieringsmaskiner, faxmaskiner och projektorer har normalt en ljudtrycksnivå omkring 25–65 dBA i förhållande där vi befinner oss till dem. Decibelskalan är logaritmisk varför en minskning med mellan 6–10 dBA vanligen uppfattas som en halvering av bullernivån.

Observera att lågfrekvent buller är något annat än lågintensitets-buller. Lågfrekvent buller utgörs av sådant ljud som har låga frekvenser, medan lågintensitets-buller bara kännetecknas av att det hörs men inte så högt att det är hörselskadligt. Lågfrekvent ljud kan ha så låga frekvenser att det inte alls hörs. Om lågfrekvent icke-hörbart ljud samtidigt har högt energi-innehåll kan det orsaka oss extremt obehag.

För vidare läsning

Konkurrensmedlet Tystnad

Tystnad eller låg bullernivå är en hitintills ofta försummad kvalitetsaspekt på tillvaron och på produkter, vilken kan komma att stimulera både teknisk utveckling och ekonomi. Men om bullerfrågor skall kunna få en etablerad plats i samhället krävs ekonomiska incitament och fri konkurrens på området.

I ett informationssamhälle kan många människor uppfatta det naturligt att erhålla svar i objektiva siffror på frågor som: Hur mycket bullrar det inne i kupén på den bil jag funderar på att köpa? Vilka bulleregenskaper har de bildäck jag köper? Hur mycket låter datorn? Det nya grafikkortet till datorn? Diskmaskinen? Den nya frysen? Hårtorken? Projektorn? Köpare informeras idag om storlek, vikt och energiåtgång hos tekniska produkter, men erhåller inte standardiserad information om hur mycket oavsiktliga ljudemissioner de avger. Är det rimligt i ett informationssamhälle?

Ett exempel på icke-deklarerad produkt: Tom's Hardware Guide skrev om ett nytt högpresterande grafikkort för persondatorer:

"A further problem is the noise level. The fan produces an incredible racket on par with a vacuum cleaner — there's simply no other way to describe it. You can hear the card even if you're in another room of the house."

En annan stor testande webbsajt, AnandTech, lät den intresserade lyssna på hur kortet faktiskt lät via en nedladdningsbar fil. (Originallänken till filen är ej längre aktiv.)

Tystnad som konkurrensmedel — ett lästips:

"Tystnad som konkurrensmedel — Dokumentation från symposium den 14 december 1989, anordnat av IVAs Miljökommitté i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola."
IVA-rapport 380, Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm 1990, ISBN 91 7082 490 8, ISSN 0348-7393.
Kan beställas för ca 200 kr på tel 08-791 29 00

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien är ett nätverk med inriktning på teknik och ekonomi.

Planering Kostar Mindre

Att åtgärda buller från redan färdiga produkter, i planerade bostäder och landskap kostar mycket pengar. Om vi istället gör oss medvetna om akustiska aspekter redan på projekteringsstadiet kan vi succesivt bygga ett samhälle med allt högre ljudkomfort, om det är så vi vill ha det.

Oönskade ljud har tidigare tillåtits att vara politikers och tjänstemäns rena ansvarsområde. Eftersom åtgärdande av oönskade ljudemissioner oftast är dyrt, har statsapparater tenderat att uppvisa en i tal och handling oftast ambivalent attityd till bullerfrågor.

"Det är bara fem år sedan samhället senast satte upp ett ambitiöst mål för bullerbekämpning. Resultatet i praktiken: en halvering av åtgärderna."

— Planera Bygga Bo nr 5/02 sid. 24–26 (länk ej längre aktiv)

Genom att göra individen medveten om priset för åtgärdande av oavsiktliga ljudemissioner blir bullerdelen av samhällsapparaters ljudpolitik mer förankrad hos den enskilde medborgaren.

Bullerdeklarationer Ger Valfrihet

Standardiserade bullerdeklarationer utgör grundförutsättningen för fri konkurrens kring att minimera produkters bulleremissioner då det gäller produktgrupper där ljudaspekten inte på annat sätt kan jämföras innan köp.

Det är väsentligt att förstå att decibel — dB, dB(A), dBA, eller bel — B, B(A), BA — inte säger någonting om en produkts bulleremissioner, om man inte samtidigt anger enligt vilken standard man deklarerar. Att exempelvis bara ange "bullernivå 15 dB" är ett helt värdelöst och bokstavligt talat vilseledande budskap.

Ljudeffektnivå & Ljudtrycksnivå

Ljudeffektnivå (LWA) och ljudtrycksnivå (LpA) är två mycket viktiga begrepp som lätt blandas ihop. Ljudeffektnivå kan enkelt förklaras som den förmåga ett objekt har att alstra ljud. Ljudtrycksnivå kan enklast förklaras med att det är det vi hör vid vårt öra — och varierar med det avstånd man har till maskinen. Därmed är ljudeffektnivå det bästa sättet att deklarera produkters ljud, då värdena är oberoende av från vilken position man uppmätt dem.

ISO & IEC

ISO (International Organization for Standardization) och IEC (International Electrotechnical Commission) är de ledande internationella standardiseringsorganen. Vissa tekniska produkter bullerdeklareras enligt IEC-standard, medan andra deklareras enligt ISO-standard. Ett exempel på det senare är bullerdeklarationsstandarden ISO 9296 för informationsteknologi, och på det förra IEC 60704-3 för vitvaror.

Konsumentverkets Ansvar

De allra flesta köpare av tekniska produkter är idag okunniga om existensen av, och värdet av standardiserade bullerdeklarationer för dessa. Vi ser här en ond cirkel där köpares omedvetenhet och avsaknad av standardiserade bullerdeklarationer underhåller varandras existens.

I-INCE

The International Institute of Noise Control Engineering är ett världsomspännande konsortium av organisationer som engagerar sig i bullerbekämpning, den akustiska vetenskapen och vibrationer. Ett av I-INCEs initiativ är "Noise labels for consumer and industrial products".

Industrin eller Konsumentverket?

I landet Sverige betalar alla som betalar skatt även skatt för en värdefull statlig instans vid namn Konsumentverket. Om sig själv säger verket att dess uppgift är att ta tillvara konsumenternas intressen. Det förefaller rimligt att Konsumentverket kunde ha som mål att svenska konsumenter erhåller standardiserade bullerdeklarationer för tekniska produkter.

Konsumentverket har utgett föreskrifter om buller från hushållsapparater (KOVFS 1996:1 och 1995:1). (Länkarna till dessa dokument är ej längre aktiva men föreskrifterna kan sökas via konsumentverket.se.)

En kontakt med Konsumentverket välkomnas för att diskutera dessa frågor.

Sveriges Ljudpolitik

Ett lands ljudpolitik kan dels beskriva hur det hanterar kontinuerliga eller alltför frekvent upprepade oönskade ljud, det vill säga buller, dels hur det förhåller sig till alla önskade ljud. Idag saknar Sverige en genomtänkt koordinerad strategi gällande landets ljudfrågor.

I detta sammanhang kan det förklaras att utlandet redan ofta uppfattar människor i Sverige och Norden som medvetna inom det akustiska området. Här uttalar sig Dell®, en av världens största datortillverkare, om nordbors förhållande till oönskade ljud:

"The Nordic countries are very sensitive to noise in the environment. As we've improved the product in those countries, we've decided to roll that technology worldwide."

Design Sounds var en utställning från Svensk Form om ljud och formgivning. Dess texter finns eventuellt kvar att ladda ner.

Sveriges Riksdag och bullerfrågor

Bullerfrågor har behandlats i riksdagen i flera interpellationer och motioner. Riksdagens webbplats kan sökas på riksdagen.se för aktuell information. (Äldre debattlänkar från 1996–2002 är ej längre aktiva.)

Boverket och Naturvårdsverket hanterar bullerfrågor inom sina respektive ansvarsområden.

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv är en förening som representerar 48.000 svenska företag med omkring 1,5 miljoner medarbetare. I organisationen ingår ett femtiotal bransch- och arbetsgivarorganisationer. Ett av Svenskt Näringlivs viktigaste mål är fri konkurrens på så många områden som möjligt. Svenskt Näringsliv sammanfattar i ett e-brev till denna sidas författare sin syn på fri konkurrens i relation till produkters bulleregenskaper:

"Svenskt Näringsliv tror på fri konkurrens — också vad gäller produkters bulleregenskaper. Det står vilken tillverkare som helst fritt att tillämpa tex bullerdeklarationsstandarder, och använda dem i sin marknadsföring."

Europeiska Unionen

Inom EU behandlas omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen. Den 25 juni 2002 publicerades bullerdirektivet, Direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Direktivet syftar till en samordning av bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, gemensamma kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner.

EU-direktivet 2000/14/EG fastslår att sedan den 3 januari 2002 skall nytillverkade gräsklippare, jordfräsar, snöslungor, flismaskiner och andra bullrande utomhusmaskiner bullerdeklareras. Mer information om EUs arbete finns på europa.eu. (Äldre EU-länkar med domänen europa.eu.int är ej längre aktiva.)

Komfortabla Kontor

Optimala akustiska betingelser är centralt vid kontorsarbete. Akustiska faktorer av särskild betydelse i kontorsmiljöer är att vi inte vill bli störda av våra kontorsmaskiners ljud. Tre centrala akustiska begrepp i alla sammanhang där många människor är samlade är:

Det är väsentligt att förstå att buller alltid definieras som oönskat ljud, men att vi i öppna kontorslandskap kan sträva efter en lätt förhöjd bakgrundsljudnivå, detta med avsikt att minska den ofta störande möjligheten att uppfatta samtal från medarbetare. I USA adderar man ibland i öppna kontorslandskap aktivt talmaskerande bakgrundsljud medelst högtalare, kallat "pink noise".

Det öppna kontorslandskapet behandlas som ett växande arbetsmiljöproblem i Läkartidningen.

Tyst Dator

Persondatorer och annan informationsteknologi (IT) finns idag på de allra flesta svenska arbetsplatser, och i det stora flertalet svenska hem. Informationsteknologi utgör idag de produkter där oavsiktliga ljudemissioner ofta är som mest störande, och samtidigt kan denna typ av teknik idag faktiskt bullra mer än vår vanligaste köksteknik — med skillnaden att vid informationsteknologi tillbringar vi idag oftast betydligt mer tid.

Tyst Dator fördjupar sig i svenska förhållanden då det gäller IT-buller, framförallt då det gäller persondatorer, men också då det gäller skrivare och projektorer. ISO 9296 reder på svenska ut begreppen kring bullerdeklaration av informationsteknologi. The Silent PC är en ännu mer omfattande men internationellt inriktad webbsajt, vilken sedan 1998 fördjupat sig i ämnet ljudergonomi beträffande informationsteknologi.

Kreativa Raster

Medvetna företag har insett hur viktiga kaffepauser och matraster är både för vila och kreativitet, och prioriterar denna del av arbetsmiljön. Många fikarum, restauranger och personalmatsalar utgör dock tyvärr fortfarande en ljudmässigt förfärlig miljö, vilken inte gynnar avslappning, samtal och kreativitet. Akustiska parametrar som här ofta fortfarande tillåts vara oåtgärdade är:

Bägge dessa parametrar gör att vi måste anstränga oss för att uppfatta vad andra säger, vilket minskar möjligheten till avslappnad kreativ kommunikation. Naturligt är att vi med ökande ålder får allt svårare att uppfatta tal då annan akustisk information interfererar.

I moderna fikarum används vanligen kaffeautomater. Dessa kan märkligt nog tillåtas att låta precis hur som helst. Det finns exempel på nyinköpta kaffeautomater som kontinuerligt låter som en lyftklar helikopter i fikarummet. Vill vi gynna vila och kreativitet skall vi inte låta suboptimala ljudmiljöer medverka till att göra den vilsamma kaffe- och matrasten stressad och obekväm.

Hemmets Lugna Vrå

Våra hem utgör oftast den plats där vi vill känna oss så lugna och avslappnade som möjligt. Buller tenderar att motverka dessa våra önskningar. Vardagen rymmer idag för de allra flesta människor relativt mycket buller i hemmet.

Kylskåp & Frys

Kylskåp och frysar kan vara påtagliga störningskällor i hemmet. Viktigast för deras ljudnivå är kompressorns konstruktion och effektstorlek. Det bästa vore om kylskåps- och frysinköp baserades på jämförbara och standardiserade bullerdeklarationer. Electrolux tillverkar i Sverige kylskåp och frysar, liksom de tidigare svenska märkena Elektro Helios och Husqvarna hushållsprodukter, samt AEG och Volta. (Märkena AEG-hem och Volta finns inte längre på svenska marknaden med egna webbplatser.)

Diskmaskin

Diskmaskinen hör till de hushållsmaskiner som kan bullra mest och som man kan sitta länge i närheten av. Läs mer på sidan Diskmaskin på silent.se. De flesta köket-skåpsluckor av typen "soft close" är i akustiskt hänseende en förbättring. Julius Blum GmbH är ett ledande österrikiskt företag för möbelbeslag med fokus på tystgående lösningar.

Dammsugare

Centralstyrda dammsugarsystem utgör ett utmärkt alternativ till vanliga dammsugare ur akustisk synvinkel — röret till centraldammsugaren kan stängas och maskinen är placerad utom hörhåll.

Dimmer

Dimrar för glödlampor producerade ett karakteristiskt brum i det förflutna. LED-teknikens genombrott har till stor del löst detta problem, men kvaliteten på LED-dimrar varierar. Schneider Electric och Elko är leverantörer av elinstallationsprodukter. Clas Ohlson erbjuder ett brett sortiment av elinstallationsprodukter.

Lågfrekventa störningar i hemmet

Ventilationssystem, värmepumpar och grannars tekniska utrustning kan ge upphov till lågfrekventa ljud som är svåra att lokalisera och åtgärda. Fastighetsägarna och Arbetsmiljöverket har information om bullerfrågor i bostäder.

Mobiltelefoners Uppmärksamhetspåkallande

Den buss- eller tågresan som tidigare ofta var ett tillfälle till lugn och ro, en stunds sömn, möjligheten till en ostörd reflektion eller möjligheten att fördjupa sig i en text, blir idag alltmer splittrad av andras mobiltelefoner. Det är inte bara de samtal de för, utan också de ringsignaler de orsakar.

Det handlar om en fråga om hänsyn, men också om medvetenhet. En mobiltelefon kan idag ställas in på ett uppmärksamhetspåkallande ljud som är anpassat till sin omgivning — exempelvis ett diskret vibrerande läge.

En Vilsam Bilresa

En standard för deklaration av bullernivån i bilars kupé skulle underlätta valet av bil även ur akustisk synvinkel. Ett observandum då det gäller ljudnivån i bilar är dock att absolut tystnad inte är det eftersträvandsvärda — ett visst ljud är önskvärt ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Bildäckens buller är en av de viktigaste parametrarna för komforten i en bil. Däckbuller beror på däckets konstruktion, bredden, lufttrycket och hastigheten. Yokohama, Volvo Cars och Audi är exempel på tillverkare som arbetat aktivt med akustisk komfort i sina produkter. Motormannen testar regelbundet bilar och bildäck.

Bullernivån vid tågresor är generellt lägre än vid bilresor vid motsvarande hastighet, och tågresan erbjuder möjligheten till en mer vilsam resa.

Offentligt Oljud

Många fastigheter i lugna områden och i övrigt lugna och tysta städer har fläktar och kylaggregat som hörs vida omkring. Med medvetenhet, och till vissa merkostnader, kan man finna lösningar som inte medför onödigt ljud.

Buller på offentliga platser — i kollektivtrafik, på restauranger, i butiker — är ett växande problem. Naturvårdsverket och kommunernas miljöförvaltningar hanterar klagomål om störande buller.

Tystnaden på Landet

Det kan låta som en självklarhet, men kanske kan det glömmas bort — vill man slippa buller och ha en större möjlighet att uppfatta naturens ljud kan man flytta ut på landsbygden, eller till en mindre stad. I och med industrialismen har den svenska landsbygdens tidigare djupa tystnad och rika naturljud förändrats av bland annat jordbruksmaskiner, vindkraftsverk och trafik.

Möjligheten till tystnad och naturliga ljudmiljöer är ett av de starkaste skälen för många människor att bo på landet. Det är ett värde värt att värna.

Akustisk Ekologi

Ordet "soundscape", ljudlandskap, myntades av R. Murray Schafer i anslutning till det att han i slutet av 60-talet vid Simon Fraser universitetet i Vancouver, Canada, bildade "The World Soundscape Project". Målet med detta projekt var att vi bättre skulle förstå vår ljudmiljö — den naturliga såväl som den av människan skapade.

Akustisk ekologi är studiet av ljudlandskap och effekterna av ljud på ekosystem och mänskliga samhällen. Det är ett ungt ämne på framfart i Japan, Kanada, USA, Tyskland och Frankrike.

Naturen erbjuder fantastiska ljudlandskap — fågelsång, vindens sus i träden, vattnets porlande. Dessa ljud är inte bara estetiskt tilltalande utan har också dokumenterade positiva effekter på människors välmående. Organisationer som Mossenmark arbetar med naturmiljöers bevarande, inklusive deras akustiska kvaliteter.

Thomas Hardy uttrycker i sin roman "The Woodlanders" hur en karaktär kan identifiera varje träd i sin skog enbart genom att lyssna på vinden i deras kronor. Detta är ett poetiskt uttryck för hur intimt förtrogen man kan bli med ett naturligt ljudlandskap.

Musikakademins tidskrift innehöll intressanta artiklar om ljudmiljö. (Länkarna till musakad.se är ej längre aktiva.)

Kunskapsföretag & Forskning

Acoustic Control AB är ett ledande kunskapsföretag inom området ljud- och vibrationsteknik med bullerbekämpning och akustiska mätningar på programmet.

Lyssnande Lund — Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet

Sound Processing AB är ett kunskapsföretag som kombinerar verksamheterna musikproduktion, utveckling och forskning inom akustikområdet, samt utbildning.

Avdelningen för Ljud & Vibrationer vid Luleå Tekniska Universitet har under mer än tjugofem år arbetat med ljud och vibrationer i varierande applikationer. (Länken till luth.se är ej längre aktiv — se ltu.se för aktuell information.)

WSP Akustik — WSP Akustik ingår i WSP Group med akustiker i hela koncernen, en av Europas största aktörer i branschen.

AKUSTIKverkstan AB är ett konsultföretag inom rums- och byggnadsakustik, samt industribuller.

Semcon åtar sig bland annat produktljudmätningar och produktutveckling inom ljudområdet.

Konsumentverket innehar ett eget akustiklab där även externa köpare kan få ljudmätningar utförda.

Institutionen för farkostteknik — Marcus Wallenberg laboratoriet vid KTH bedriver forskning för att utveckla tystare och mer vibrationsfria processer och maskiner. (Länken till kth.se/forskning/safari är ej längre aktiv — se kth.se för aktuell information.)

Teknisk akustik vid Chalmers innefattar metoder för att behandla buller i och från fordon av olika slag. (Länken till chalmers.se/forskningskompetens är ej längre aktiv — se chalmers.se för aktuell information.)

Anton Bergsten AB — kunskapsföretag inom akustik och bullerbekämpning. (Webbplatsen är ej längre aktiv.)

Sontech Ljudsanering samarbetar med tillverkande företag för att utveckla och producera akustiska lösningar.

Ecophon är en ledande tillverkare av akustiktak och väggabsorbenter.

Akustikon AB är ett konsultföretag inom akustik, vibrationer och AV-teknik.

Ljuddesign

Acoustic Design — webbplats om arkitektur, akustik, musik, musikologi, ljudkonst, ljuddesign och ljudteknik. (Webbplatsen är ej längre aktiv.)

Smoothear.com — "Om ljud och användbarhet i design och produktutveckling".

Relaterade Länkar

Sidans Författare & Kontakt

Författare till sidan Ljudkomfort & Ljudergonomi är Tomas Risberg. Jag har sedan 1998 intresserat mig för och skrivit om vår ljudmiljö på webben.

The Silent PC, som erhållit internationellt erkännande, är min mest kända publikation. Jag är självlärd i akustiska frågor, och kommer i min yrkesutövning inte så ofta i kontakt med dessa ämnen. Mitt webbskrivande sker obundet och icke-kommersiellt.

Tomas.Risberg@silent.se

Copyright © 1998–2026 Tomas.Risberg@silent.se   silent.se
All rights reserved
akustisk.silent.se — Made in Sweden
Last modified June 27, 2026